Vid denna tiden på året brukar vara då jag får återfall i anorexin. Då jag går ner mig rejält. Sommaren är påväg, varmare tider likaså. Dvs mer hud syns och bikinin åker på. Allt tidningarna skriver om är hur du snabbast blir av med de där "extrakilona", vilka övningar du ska göra för att få den där platta magen och allt det dära. Vart man än vänder sig så får man det i ansiktet. Folk bantar till höger och vänster och det tar aldrig slut. Men vet ni? Lika snabbt som kilona åker av kommer de tillbaka. Just för att det är en absurd bantningskur som inte är hållbar. Vad tror du händer såfort du börjar äta igen? Jo, du går upp i vikt igen. Och vad gäller övningar för en platt mage? Det funkar inte så. Du kan inte punktförbränna hur gärna du än vill. För att få en platt mage hjälper det inte att göra hundratals, kanske tusentals, situps. Nej, du måste bli av med fettet på magen först, innan den där platta magen visar sig, vilket du gör genom konditionsträning. 
Snälla, börja inte banta. Gör inte tusentals situps förgäves i hopp om att få den där platta magen. Köp inte de där tidningarna vars framsida pryds av "droppa tre jeansstorlekar inom en vecka!" Gör det bara inte. Är du inte nöjd med hur du ser ut idag, fundera på varför det är så. Har du ett normalt bmi och inte är överviktig är det antagligen omgivningens hets som tagit sig in i huvudet på dig. Då behöver du jobba på din självkänsla, inte på att bli av med de där icke-existerande extrakilona. Är du överviktig? Ja, då kanske du borde gå ner i vikt. Men inte för att sommaren är påväg, eller för att omgivningen säger det, utan för din skull. För att kroppen varken mår bra som överviktig eller underviktig. Men gör det för guds skull inte på det sätt som tidningarna föreslår. Det är inte hälsosamt någonstans.
Har du aldrig tränat förr, gå inte ut med inställningen att du ska träna sju dagar i veckan, då lovar jag dig att du kommer ge upp snabbare än du hinner blinka. Sätt upp realistiska mål. Kanske träna 1-2 gånger i veckan och sedan öka? 

Kosten är A och O vad gäller viktnedgång. Samma som med träningen gäller här. Ät inte mat som du inte tycker om! Att äta nyttigt är inte detsamma som att äta äcklig mat. Tycker du inte om kvarg som "alla" äter just nu, ät inte det då. Hitta något som du tycker om! Och du behöver inte sluta äta sådan mat du gillar, även om det är en meny från Mcdonalds. Bara inte äta det jämt. Det är okej att unna sig ibland. Njuta av livets goda. 
Ett motto som jag lever efter är "ingenting är så nyttigt att man alltid kan äta det, och inget är så onyttigt att man aldrig kan äta det". Alla människor har sunt förnuft - använd det! 
Nu kom jag helt bort från ämnet som jag egentligen skulle skriva om, haha. Anledningen till att jag tror att jag jämt fallit dit tidigare år, är för att jag haft så otroligt låg självkänsla. Jag har aldrig tyckt om mig själv eller min kropp. Och då spelar det ingen roll hur många kilon man än går ner, har man en dålig självkänsla så förbättras den inte av kilona du tappar. Jag lovar dig att den bara blir sämre. 
Jag vet att jag måste jobba på min självkänsla och det har jag varit dålig på i min kamp mot ätstörningen. Men på något sätt har den bättrats iallafall. Och det tror jag beror på att jag börjar tycka om mig själv mer och mer. Inse att jag är bra som jag är. Jag behöver inte förändra något på min kropp. 
I sommar tänker jag inte gömma mig i stora kläder eller i vassen. I sommar tänker jag vara den som struttar omkring i bikini och ger blanka fan i vad andra tycker, för jag är fin som jag är! Oavsett om jag är lite för smal eller lite för stor. Det spelar ingen roll! Duger inte det, ja då är jag mer än gärna ensam! Hellre ensam än omgiven av falska människor som enbart är med en pga utseendet, tycker jag åtminstone. Vad tycker ni?