viktigt inlägg
Det finns dagar då jag inte alls vill träna. Då jag faktiskt skiter i det och spenderar kvällen i soffan med godispåsen i högsta hugg. Men vad är felet med det? Vill jag äta godis, jamen då tusan gör jag det!
Jag tror det är viktigt att vi som hälsobloggare (eller bloggare öht) belyser att jo, vi har också dåliga dagar, vi är inga duracellkaniner även om det ofta framställs som så. Det här med psykisk hälsa är viktigt.
Min kropp är inte byggd för att ha det där mellanrummet mellan låren, det är bara ren fakta. Det handlar om kroppsbyggnad, inte om hur smal man är.
Igår betedde jag mig som en riktig snorunge. Jag menar, det finns människor som är förlamade, ligger i koma, har en dödsallvarlig sjukdom osv, och så kommer jag här och klagar över hur min kropp ser ut?! Nej, slut på sånt. Oavsett vad vågen visar eller spegel säger, så är jag bra som jag är - och ni också! Vågen visar inte hur mycket energi du har, eller hur bra du mår på insidan respektive utsidan.
Jag är inte van vid sådana dagar som igår längre, därför reagerade jag som jag gjorde. Innan var det min vardag. Varje dag gick jag och drog i "fettet" på magen, grät över hur tjock jag var och mådde allmänt dåligt. Det får mig att inse hur långt jag faktiskt har kommit och att jag aldrig ska tillbaka till anorexin. Min kropp är stark (jooo, Evelina, det ÄR den), jag mår bättre än någonsin (även om jag har en bit kvar) och jag är inte sådär äckligt svag eller destruktiv längre. Jag kan spendera dagarna med att hata min kropp, ångra att jag drabbades av anorexia, gräma mig och titta tillbaka - men varför ska jag göra det? Istället försöker jag att acceptera att det är såhär min kropp är byggd, och att JA, jag utvecklade en ätstörning som förstört mycket i mitt liv, men jag ska fan inte låta det fortsätta göra det, istället tänker jag låta det stärka mig, för jag har vuxit så himla mycket som person, och genom att sprida min historia kanske hjälpa någon förvirrad och ensam själ därute.
Som en vän sa till mig, "om jag inte är värd att bli älskad pga mina skavanker, då tänker jag vara oälskad".
har du hört talas om boken som heter just "Viktig" den handlar om en kvinna som nu är spinninginstruktör och stor träningsbloggare (även mamma) som tidigare haft anorexia. så hon skrev en bok om den tiden och hennes liv nu, kanske den vore bra att läsa för att stärka dig lite mer? nu vet du att den finns i alla fall. puss och kram fina och duktiga du! du är värdefull <3
Jag tycker du är otroligt stark och duktig, jag har själv haft ortorexi och vägen påväg bort från vilken ätstörning som helst är inte spikrak. Den har sina gupp, kurvor och svackor, men det är dem som gör oss starkare i slutändan. Fall sju gånger, men res dig åtta! Ta hand om dig! <3
Jag tycker att du är jättefin. Du ser mycket hälsosammare ut än innan. Och det där mellanrummet mellan benen som du pratar om att du inte har - det har du! Dina ben går inte ihop någonstans. Stirra dig inte blind på "skavanker" som du inte har. Du är helt perfekt som du är. Fortsätt att jobba mot dina mål. Du är en stor förebild för mig och många andra! <3
hittade nyligen till din IG av ren slump, en snabb titt på bilderna och sen hade du en ny följare ;) hehe. bloggen är superbra den också och jag tycker du har skitfin kropp. jag väger lite mer än dig så jag hade gärna bytt kropp :) kram
Starkt :D Du e grym.. Din mat me :) Frukostmat slår allt!